Jag fattar inte att vi faktiskt gjorde det. Vi tog studenten!

Jag borde vara glad, så varför är jag gråtfärdig konstant då? Är det för att igår var sista dagen då SP06k existerade? Antagligen. Men för mig kommer vi alltid att vara en klass!

Men hela studentdagen var underbar! Trots regn och rusk hade jag kul. Detta är något jag kommer att komma ihåg för resten av mitt liv. Dagen började med att jag vaknade halv 6 för att fixa håret. Vilket var helt onödigt i och med att håret blev rakt igen innan vi ens kommit till Mia där champanjefrukosten skulle vara. Hos Mia åt vi god frukost och drack champanj. Sen skulle det skrivas i mössorna. Det tog en evighet.
10:40 skulle vi vara på skolan och ta foto. Det var precis att vi hann dit. Hoppas bara att fotot blev bra! Sen gick vi till gamla klassrummet K32 där Siv delade ut betyg och ett litet brev från Martin. Även Solvei kom in på besök och sjöng "Lyckliga gatan" för oss.
Sen skulle vi till Bergmanssalen. Det var fullt med firande studenter som visslade i visselpipor och sjöng. Humöret var på topp! En härlig känsla! Det sjöngs bland annat gamla disney låtar. Sen skulle vi springa ut. Det var ganska kaotiskt enligt mig. Jag kramade även Calle Wedar för sista gången. Väl ute möttes vi av familjemedlemmar som fotade och gav oss blommor. Sen skulle vi alla upp på vagnen som var genomblöt. Vid det här laget brydde jag mig inte om att jag blev blöt, för man tar ju faktiskt bara studenten en gång i livet och jag ville ta del av allt om det så skulle betyda att min klänning skulle bli blöt och genomskinlig ;)
Färden på vagnen varade i en evighet och alla i klassen sjöng och kramades och skrek och vinkade till bilarna som körde förbi att de skulle tuta. En polisbil hamnade bakom oss och de tände syrenerna bara för oss. Hahaha. När vagnen väl stannade och vi skulle hoppa av var jag stelfrusen och hade ont i fötterna. Nu skulle vi bara gå in genom stan till Norre Karts park och träffa släkt och vänner för att sen åka hem och äta gott.
Sträckan var lång och det var tjockt med folk. Vi fick stanna många gånger för att det var folk som ville hänga blommor runt halsen och krama oss. Men till sist kom vi fram till parken där klassen hade en sista group hug och sen begav sig alla till sina anhöriga. Jag hittade min mamma och mina bröder och pappa och träffade även min pappa och Tobias ett kort tag. Sen åkte vi hem.
Klockan var runt 3 när jag kom hem och mina släktingar skulle komma vid 4. Jag hann med att duscha, föna håret, föna klänningen som hade blivit blöt, föna mössan som också var blöt men inte förstörd (thank god for that!) och sminka mig igen. Sen kom mina släktingar och jag fick massvis med blommbuketter som nu står i köksfönstret. Tror jag ska torka och pressa några av dem som ett minne.
När alla kommit skålade vi för mig och sen åt vi god mat. Jag hade jätte trevligt! Sen skulle jag öppna mina presenter. Jag fick ett objektiv, ett Thomas Sabo smycke och pengar.
När alla åkt hem var jag helt matt i kroppen och trots det skulle vi ut vid 10. Susanna kom hem till mig ett kort tag och sen behav vi oss till Kim där vi mötte Fredrik och Lollo. Vi dansade och hade det kul och efter många timmar tyckte vi att det var dax att bege sig hemmåt. Inga bussar gick vid den tiden så vi gick hem i regnet. Det tog nog en timme att komma hem. Sen somnade jag direkt av utmattning.

Idag har jag knappt gjort något. Jag har varit lite irriterad på vädret. Att det skulle regna konstant igår och att det idag är strålande sol. Men det är inget att göra åt. Jag har ätit  kycklingsallad som blev över från igår och varit ute och testat mitt nya objektiv. 

Jag sitter och tänker tillbaka på gårdagen. Trots regnet var det nog den bästa dagen i mitt liv. Fast också den värsta dagen. Bara jag tänker på det blir jag gråtfärdig. Nu ligger min studentmössa på min bokhylla. På insidan finns en massa fina och härliga meddelanden från alla i klassen. Men den kopmmer alltid att påminna mig om den bästa klass jag någonsin varit en del av. Nämligen SP06k, kungarna!