Jag har så mycket kvar att göra innan imorgon. Så mycket som måste hinnas med. Men så lite tid.

För imorgon tar vi studenten. Det känns så overkligt. Det är något vi längtat efter så länge, men nu när det bara är några timmar kvar innan vi alla ska ses hos Mia och ha champanjefrukost så skulle jag vilja säga:

"Stopp! Inte så fort! Jag vill hinna njuta av den korta tid vi har kvar!"

För jag tror inte att vi fattar att efter imorgon så finns inte SP06k längre. Det är i alla fall väldigt svårt för mig att förstå.
Jag låg vaken i natt och tänkte på de underbara tre år jag haft med klassen. Någonting som jag aldrig kommer att glömma.
Under dessa tre år har jag ändrat väldigt mycket som person. Inte bara till det yttre, men också det inre. Det blev jag påmind om idag då jag var på min lillebrors avslutning på Hallägra. Knappt några av mina gamla lärare kände igen mig.

Hur som helst tänker ajg njuta av dagen imorgon. Det ska firas ordentligt, för man tar ju faktiskt bara studenten en gång i livet och den dagen måste ju bli speciell! Det ska vara något man kommer ihåg för resten av livet! Något positivt!